Arrende är en nyttjanderätt till mark som regleras av jordabalken (1970:994) kap. 8–11. Det finns fyra olika arrendeformer — bostadsarrende, jordbruksarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende — och reglerna skiljer sig markant mellan dem. Den här guiden hjälper dig välja rätt form och förstå vilka villkor som gäller.
Skapa ditt arrendeavtal — klart på 2 minuter
Juridiskt korrekt mall · E-signering ingår · 49 kr
De fyra arrendeformerna
Bostadsarrende: mark för bostadshus, t.ex. fritidshustomter. Minsta arrendetid 5 år. Besittningsskydd.
Jordbruksarrende: mark för jordbruk. Minsta arrendetid 5 år om arrendatorn bor på stället, annars 1 år. Besittningsskydd.
Anläggningsarrende: mark för näringsverksamhet i byggnad (t.ex. bensinstation). Inget lagstadgat minimum.
Lägenhetsarrende: alla övriga upplåtelser — parkering, kolonilott, reklamskylt, båtplats. Inget besittningsskydd.
Skriftligt avtal — alltid
Alla arrendeavtal måste enligt jordabalken vara skriftliga och innehålla alla villkor. Ett muntligt arrendeavtal är ogiltigt och räknas i stället ofta som ett vanligt nyttjanderättsavtal — vilket ger arrendatorn betydligt sämre skydd.
Avgift och indexering
Arrendeavgiften kan vara per år eller per månad. Vid längre avtal är det vanligt att indexera mot KPI. Avgiften ska vara skälig — vid bostads- och jordbruksarrende kan arrendenämnden pröva avgiften.
Besittningsskydd
Vid bostads- och jordbruksarrende har arrendatorn rätt till förlängning vid avtalets utgång om inte synnerliga skäl talar emot. Skyddet kan brytas via avtal med arrendenämndens godkännande. Lägenhetsarrende saknar helt besittningsskydd.
Vanliga klausuler
Ändamål (vad får marken användas till), byggrätt och ritningsgodkännande, försäkring och underhåll, krav vid utträde (återställning), ansvar för skatter och avgifter, samt regler för upplåtelse till tredje part.
Vanliga frågor
Redo att skapa ditt arrendeavtal?
Förhandsgranska avtalet innan du betalar. Endast 49 kr.
Skapa arrendeavtal